# Lussekatter: allt om saffransbullarna till Lucia

*Vardag · 2026-11-13*

> Allt om lussekatter – varför de är gula, när man äter dem, hur traditionen började och vilka varianter som finns. Läsvärt inför Lucia den 13 december.

# Lussekatter: allt om saffransbullarna till Lucia

Lussekatter är ett av de mest igenkännliga tecknen på att december har börjat. De gula saffransbullarna dyker upp i fikarum, på luciafiranden och i butikshyllor långt innan julafton. Men vad är egentligen en lussekatt, varför är den gul och hur blev den en del av lucia traditionen?

## Vad är en lussekatt?

En lussekatt är ett svenskt bakverk av vete som är starkt förknippat med advent, lucia och jul. I grunden är det en vetebulle som oftast är gulfärgad av saffran, men det finns också lokala varianter där kardemumma används istället för saffran. Bullen kallas även för lussebulle, lussekuse, saffransbulle, saffranskuse eller julkuse. Förr hette de dövelskatt eller dyvelkatt.

Det som utmärker lussekatten är inte bara färgen, utan även formen. Den klassiska lussekatten är vriden till ett S eller en halvmåne, ofta med ett russin i varje ände. Formen sägs symbolisera en katt i viloläge, även om ordets ursprung omtvistat.

## Varför är lussekatter gula?

Den gula färgen kommer från saffran, en av världens dyraste kryddor. Saffranet tillkom inte från början – enligt Nordiska museet var det först under sent 1800-tal som saffran blev den givna färgsättningen i lussekatter. Innan dess kunde bullarna vara vita eller få sin färg av andra kryddor.

Saffranet har också en funktionell roll. Enligt en gammal tolkning färgades lussekatterna gula med saffran för att hålla den ljusskygge djävulen borta. Den gula färgen förknippades med ljus, och ljus är centralt i luciafirandet.

## Historiken bakom lussekatten

Enligt en tolkning kom seden med lussekatt till Sverige från Tyskland på 1600-talet. I Nederländerna och norra Tyskland finns ett jäst, sött julbröd av vete som heter duivekater, och det tros ha exporterats till Göteborg under 1600-talet. Därifrån spred sig traditionen.

I Västsverige kallades bullarna förr dövels- och dyvelkatter, där "dövel" betyder djävul, med första belägg från 1897. Just ordet lusse-katt är först belagt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning år 1898. Enligt Nordiska museet var det i samband med att bullarna började bakas till luciadagen som de började kallas lussekatter istället för dyvelskatter.

Namnet är omtvistat. Ibland hävdas att lusse i lussekatt kommer av Lucifer, som brukar förknippas med djävulen. Men i SAOB anges enbart att ordet kommer av lusse- eller lussi-, och SAOL samt Nordisk familjebok har med det medeltida ordet lussimässa för luciadagen.

## Lucia och lussekatterna

Lucia firas den 13 december, vilket är helgondagen för sankta Lucia. Hon var en jungfru och kristen martyr som föddes cirka år 283 i Syrakusa på Sicilien och dödades den 13 december 304. Lucia vördas inom Romersk-katolska kyrkan, den ortodoxa kyrkan och den lutherska kyrkan, och hon är bland annat skyddshelgon för synskadade.

Det svenska luciafirandet bär spår av traditioner kring helgonet sankta Lucia, men det är också baserat på flera folkliga traditioner. I det gamla bondesamhället var lucianatten den längsta natten på året enligt den gamla kalendern, och man trodde att mörka makter var i farten. Ljus, ljus och åter ljus var svaret – och därför har luciafirandet alltid förknippats med ljus och värme.

Lussekatterna passar in i den bilden. De är gula som ljus, de äts i mörkaste december och de serveras ofta tillsammans med glögg och pepparkakor under luciafiranden i skolor, kyrkor och arbetsplatser.

## Varianter och regionala skillnader

Alla lussekatter är inte likadana. I Södermanland och Östergötland bakades kusar även andra tider på året, och de kunde likna limpor eller längder istället för de vrälta bullar vi känner idag. Kuse är ett äldre ord med många regionala betydelser – det har kunnat betyda småkryp, orm och snorklump, och i fornsvenskan betydde det husbonde.

Det finns också varianter där saffranet ersatts av kardemumma. Dessa bullar är inte lika gula, men de har samma grunddeg och samma form. För den som vill undvika saffran av smak- eller prisaspekter är kardemumma ett naturligt alternativ.

## Vanliga frågor om lussekatter

**När äter man lussekatter?**
Från första advent och fram till jul, med topp kring lucia den 13 december.

**Måste lussekatter innehålla saffran?**
Nej, men det är det som gör dem gula och ger dem den karaktäristiska smaken. Kardemumma är ett vanligt alternativ.

**Varför har lussekatter russin?**
Russinen är inte obligatoriska, men de är en traditionell dekoration som ofta sätts i ändarna på den vrälta bullen.

**Kan man frysa lussekatter?**
Ja, lussekatter går bra att frysa. Lägg dem i en lufttät påse eller låda så behåller de sin smak och konsistens.

## Sammanfattning

Lussekatter är mer än bara ett gult bakverk. De är en del av svensk decembertradition med rötter som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och kopplingar både till helgonet Lucia och till äldre folkliga seder om ljus och mörker. Oavsett om du äter dem till frukost på lucia, fikar med dem på jobbet eller bakar dem själv med barnen, är lussekatterna ett säkert tecken på att julen närmar sig.